2011-11-27

För tjugo år sedan... / Hace veinte años atrás...

Jag minns klart dagen för exakt 20 år sedan då man talade om för en 13-årig pojke och hans syskon att den på dagen 40 år fyllda mamma och för familjen en livskamrat, syster eller dotter aldrig kommer tillbaka hem igen. Det här är för dig...

~~~~~~~~~~~

Me acuerdo bien claro ese día hace veinte años atrás cuando le dijeron a un niño de 13 años y sus hermanos que su madre en su mismo día de cumpleaño nunca más iba a volver a casa. Ese mismo día toda la familia perdió una enamorada, hermana y una hija. Esto es para ti...

2011-08-31

110824: Snart julafton...

Nu, den 24 augusti, är det exakt fyra månader kvar innan julafton är här med den röda 1800-talsgubben med det långa skägget... nej, inte Marx.

Jag drar iväg en sväng till Spanien...

2011-02-19

110210-13: Weekend i La Serena

Vid lunch den 10:e tog både jag och Glorita tunnelbanan till "La universidad de Santiago" för att där ta en regionalbuss ut till kuststaden Valparaíso. Resan med buss tog knappt 90 minuter. Väl framme mötte vi upp Criz och hans mamma. Därifrån åkte vi upp till Criz' morföräldrars lägenhet med den bästa av alla utsikter. Vi skulle vara där över dagen för att sedan åka vidare med en nattbuss norrut till kuststaden La Serena där Criz' morbror Javier bor.

Med stors förhoppningar åkte jag, mamma Glorita, Criz och hans mamma och mormor Nena med nattbussen och vart framme drygt 6 timmar senare. Klockan var ca 6:00 på fredagen den 11:e när vi var framme. Criz' morbror kom ner till bussterminalen och hämtade oss med det största av alla leenden och en större längtan att få återse bl.a sin syster (Criz' mamma) som han ej hade sett på 14 år.

Vistelsen i La Serena var över alla förväntningar och gästfriheten var oändlig. Vi besökte alla möjliga ställen i stan och tog många bilder av flera olika se sevärdheter. Vi käkade lunch i Javiers egen restaurang. Sov gjorde vi hemma hos hans familj. Frukosten bestod av exotiska frukter och yoghurt med färskt bröd och te/kaffe. Det fanns inga som helst måsten eller bör... man tog det bara lugnt och passade på att njuta av den 30-gradiga värmen. Helt oslagbart.

Vi återvände till Valparaíso med nattbussen på söndag kväll. Denna gång hade vi inte "Salón Cama" (säng salong) med extra breda sängar, utan fick nöja oss med "Semi Cama" (semisäng) vilket innebar lite mindre stolar. Ingen större skillnad egentligen.

Resan gjorde gott både för mig och för alla andra. Kanske mest för Criz' mormor Nena som träffar sin son en gång om året under hennes födelsedag när han åker och besöker henne. Det var Criz' idé att ta med mormor Nena och det var en hit.

Ove and out!

110209: Caleta de Tango

Vaknade i hyfsad tid och käkade en lätt frukost och konstaterade att vädret var kanon utanför dörren. Idag var dagen då jag och mamma Glorita skulle dra till Caleta de Tango - ett samhälle i Santiagos utkant - för att hälsa på Silvia och hennes mamma. Silvia är Gloritas barndomsvän och jag kommer fortfarande ihåg besöket hos henne och hennes mamma 2003. Silvias mamma håller Glorita mycket kär och hennes tårar under vårt farväl 2003 gör sig ännu idag påminda. Silvia, som besökte oss en kort sväng i måndags den 7:e, ville så gärna att vi skulle besöka henne. Hennes mamma ville gärna det också nu när hon hade fått reda på att jag befann mig i landet. Det fick bli idag.

Vi tog en "colectivo" - en slags kollektivtaxi med fast rutt - för att åka ut en bit. Sagt och gjort. Och den lilla resan gjorde intryck må ni veta. Alltså, trafiken här är h-e-m-s-k. Folk kör som antingen biltjyvar eller för att hinna ifatt gårdagen (det sistnämnda stämmer nog in bättre då tidsoptimismen i allt övrigt är lite sisådär). Jag kom på mig själv hålla andan flera gånger eller att jag trampade ner bromspedalen i luften på passagerarsidan (vilket inte hjälpte speciellt mycket). Bytet till buss var därför efterlängtat, både för nerverna och för syresättningen av min smått vettskrämda kropp. Därefter kunde jag smälta (nära-döden-) upplevelsen och fortsätta åldras med gott samvete.

Besöket hos Silvia och hennes 80-åriga mamma var väldigt bemytligt med hemmagjord typisk chilensk mat och tallriks-stora tårtbitar. Silvias mamma gjorde ett fantastiskt och hälsorikt intryck. Det märktes tydligt att hon fortfarande håller Glorita mycket kär. V tog en eftermiddagspromenad innan de bjöd på fika (jag fick en karatebit tårta... och av ren artighet så kämpade jag ner den). Under promenaden så upptäckte jag gör första gången hur valnötter växer. Frukten eller ytterskalet är väldigt saftig som omger själva valnötsskalet som i sin tur omger själva valnöten. Häftig upptäckt!

Over and out!

2011-02-13

110208: Carpe Diem

Bild på gång inom kort!

Jag vaknade utvilad och käkade en lagom frukost. Idag var dagen då vi skulle dra till ett bankkontor som låg i köpcentrat "Mall Plaza Vespucio". Sedan förra året visste jag att det fanns WiFi-internet så jag passade ju givetvis på att uppdatera mailboxen och lite annat. Pengar blev växlade och jag och mamma gick omkring och kollade i affärer. Det kändes lite konstigt att strosa omkring i t-shirt, shorts och sandaler när jag bara för någon dag sedan brukade ha långkalsonger, jeans, flera tröjor, vinterkängor och en tjock jacka. Den känslan försvann i takt med att jag insåg att jag faktiskt befann mig mitt i en högsommar... dock med starkare sol än den i Sverige.

Vi drog hem till en god vän till min mamma där vi käkade lunch och drack chilenskt vin. Jag kan inte riktigt vänja mig vid att folk har vinrankor som vanliga växter i trädgården och att man kan hitta dom lite varstans.

På eftermiddagen hälsade vi på min äldsta moster. Hon såg yngre ut än under mitt förra besök förra året. Jag var ju givetvis tvungen att säga det till henne, vilket gladde en förtjusande pigg 82-åring med det största leendet på läpparna. Vi satt och fikade och pratade om allt möjligt. Tiden sprang i förväg och när det började bli skymning var det dags att bege sig hemåt igen. Det kändes skönt att bara ta dagen som den är utan alla måsten som annars präglar mina dagar. Ännu en dag till sin ända och jag intog horisontellt läge för att råda bot på min trötthet... Over and out!

110207: Touchdown Chile!

Efter en nätt lite resa på bara 21 timmar, varav jag hade turen att kunna sova bort 40 minuter, så var man av förståeliga skäl rätt så trött när man landade. I stort sett var flygresan bra, förutom att planet råkade ut för rätt kraftig (mitt i maten dessutom, så det blev snabbt uppdruckit ur vinglaset) strax utanför Portugals kust ovanför Atlanten.

Trots att planet lyfte från Spanien ca 30 min försenad (kl 00:50 lokal tid), så landade vi i rätt tid kl 13:15 svensk tid (09:15 lokal tid). Jag hittade min vilsna mor letandes efter mig, till skillnad från förra gången då hon hittade mig.

Criz och hans mamma åkte ut till Valparaíso, medan jag och min mamma drog till Santiago. Det kändes otroligt skönt att vara tillbaka i Chile och den högsommarvärme som förgyllde dagen. Väl framme så packade jag upp och tog en välbehövlig dusch för att sedan vila mig. På kvällen drog mamma och jag till några goda vänner och käkade världens godaste skaldjursgryta som efterföljdes av paltkoma à 2000... eller så var det vinet som gjorde sitt. Nåt av det i alla fall. Men trött va jag när jag gick till sängs... Over and out!

2011-02-06

110206: Mellanlandning i Madrid

En klok man sa en gång att man tappar vätska när man flyger. Ännu idag lyder jag det goda rådet och drack några öl när det var dags för mellanlandning i Madrid. Skål! Over and out!

110206: Hejdå Sverige!

Hejdå allihop! Nu vinkar jag hejdå till kylan, Sverige, nära, kära och kollegor samt bekanta. Vi ses den 28/2 igen... Nu börjar äventyret!