FRA ser dig!

Vips, nu har vi en signalspaningslag i Sverige. Klubban som förkunnade denna nya och väldigt långtgående lag höll borgerligheten i. Grattis alla ni liberala väljare som vurmar om att staten inte ska vara så klåfingrig utan värnar om individens storhet och förnuft - er röst har gjort det möjligt för en borgerlig stat att avlyssna mer än 9 miljoner invånare utan styrkt brottsmisstanke. Även de liberala barnen skriker av besvikelse när den liberala och tillika fd. militärpappa Jan Björklund (fp) stödjer lagen. "Liberalismen står inte för avlyssning," gnyr de liberala barnen i kör för DN.se. Partiets Birgitta Ohlsson lade dock ner sin röst med motivation att ingen annan borgerlig kritiker skulle rösta emot, skriver samma nätupplaga i en artikel. Då kompromissar man lite sådär fint för att inte få skit under naglarna och lägger ner sin röst för att gå partiet till mötes. Någon reell skillnad fick detta "heroiska" inslag inte, bortsett från att hon nästan har lyckats att rädda ansiktet inför sina väljare. Men bara nästan, för ordspråket säger ju "den som tiger den samtycker"...

Den mest kritiske mot den sk FRA-lagen var centerns Annie Johansson och i synnerhet Fredrik Federley. Ja, ni läste rätt... "var". Partipiskan ven och till slut rättade Johansson och Federley in sig i centerledet efter att ha fått sin vilja genom bl.a. efter lite riksdagsteater om att inrätta ytterligare myndighetsfunktioner för att säkra integriteten för oss alla 9 miljoner invånare som kan komma att avlyssnas. För övrigt var myndighetsantalet ett av borgerlighetens stora triumfkort i senaste riksdagsval om varför sossarna skulle väck från makten. Johansson och Federley fick smaka på partiets grovsalt och nu klampar de duktigt i takt med Mauds taktpinne och karriären hänger inte längre på den sköra tråd som den gjorde innan. Det finns uppenbarligen inte nåt som heter civilkurage inom politken, vad Aftonbladets Lena Mellin erfar. Priset för detta är att bli kallad "förrädare" och "svikare". Men vad gör man inte för karriären?

Och nu mullrar det i media om att moderatbarnens förstfödda, Niklas Wykman, funderar att avgå i protest mot att FRA-lagen kom som ett brev på posten. "Jag kan inte vara medlem i ett parti som företräder idén att avlyssna alla svenskars mejl och telefonsamtal," svansar Wykman retoriskt. Frågan är om handling följer dessa vackra ord. Runtom i landet har moderatbarnen krävt av sina inkryssade riksdagskandidater (numera ledamöter) att rösta ner förslaget. Allt i förgäves. Frågan är likaledes om moderatbarnen av ren konsekvens kommer att begära sina riksdagsledmöters avgång. Föga troligt. Först till riksdagen vinner ju... klara, färdiga, gå!

Åter till centern som nu gör en egen tolkning av FRA-lagen innan klubban som förkunnade lagstiftningen ens hunnit svalna. Bloggare som inte kan uttrycka sig diplomatiskt eller räds orden i sin kritik - akta er, för ni kan en dag bli inkallade till era arbetsgivare. Detta fick TV-producenten Rickard Slätt erfara då centern inte tyckte om det fria ordet. Ingen nyhet förvisso, allt eftersom FRA-lagen klubbades genom. Jag kan själv inte låta bli att undra när jag själv blir inkallad till mina chefer med anledning av min allehanda kritik av både samhälle och brister i förhållandena på min arbetsplats (som också tillämpar metoder jämställda FRA-lagen, men det är ett annat kapitel).

FRA-voteringens enda stora hjältinna heter Camilla Lindberg som inte vek sig en tum utan följde sin politiska övertygelse. Sverige behöver fler Camilla Lindberg. Som vågar att stå upp för sina ideal. Men tyvärr var hon den enda borgerliga som röstade med hjärtat, vilket talar sitt tydliga språk för vad man får om man röstar borgerligt: snyftiga riksdagsteatersessioner, medieutspel, kompromisser för galleriet, kriminalisering av ett helt lands folk, integritetskränkningar och en nattväktarstat.

Vad beträffar kristdemokraterna så hörs inte så mycket som ett pip. Kanske för att de kämpar febrilt med fyraprocentsspärren. Dock endast i opinionsmätningarna, så en sak i sänder.

Till sist: Om inga riksdagsledamöter tillåts att avvika från partilinjen, är det då inte lika bra att endast partisekreterarna tillåts rösta i riksdagen? Man skulle spara mycket resurser genom det förfarandet. Och Federley skulle slippa gråta i riksdagen. Det skulle vi alla åskådare förmodligen må bra av...

FRA skulle för all enkelhet kunna förkortas "Fredrik Reinfeldt Avlyssnar". Oavsett... så akta dej, för FRA ser dig!