19 jan: Adiós Criz!

Så kom dagen då Criz var tvungen att dra tillbaka till släkten sin i Valparaiso. Efter några bra svettiga dagar i Santiago var det dags för honom att ta farväl. Kvällen innan hade vi lirat lite UNO, vilket Jessica inte alls var så sugen på... men hon lärde sig snabbt och vann t.o.m. över mig (ja, det kanske inte behövs så stora ansträngningar visserligen...). Dessför innan hade alla i hufvudstaden tagit farväl av honom.


Criz klev på bussen till två señoritas som vinkade med gråten i halsen. Utåt sett så visade de inte detta... förrän...


... bussen drog iväg. Avståndet var tydligen för stort och för mäktigt för dessa två señoritas. Känsloyttringarna var totala och sorgen överväldigande. Tursamt nog hade mamma Glorita tagit med sig ett badlakan... för det var ju fler än hon som skulle dränka tårarna i den.

Efteråt gick vi dock och festade... nä, skojade bara! Betonar det sista som ni kanske förstår... haha.