Mallorca (19 aug): Käk och fördrink på toa

Vi drog till den peruanska restaurangen precis i närheten och käkade varsin "Lomo saltado", en typisk peruansk maträtt. Den var ju bara så kalasgod att jag var tvungen att plåta den (se bild 1 överst). Den smakade Peru och jag sköljde ner den med en Inca Kola (ja, eller en god kopia av den i alla fall). Wow... så gott.

Sen var det hemgång till hotellet och ta någon fördrink innan sista kvällen med Magnus och David (som åker hem imorgon, torsdag). Jag hade köpt med mig en påse iskuber från en tobaksaffär och öppnade den i ena änden och tryckte ner en fisljummen flaska venezolansk rom. Sen placerade jag ispåsen med flaskan itryckt i en annan plastpåse för att bättre hålla kylan. Som grädde på moset, placerade jag påsen med drickan i bidén som fanns på toan och bad att den var grundligt rengjord så att inte drinkarna får en smaksättning som påminner om en gynekologmottagning i heta dagar. Har man inte kylskåp på rummet, så får man ju friskt improvisera (se bild 2 i mitten). Lagom till att vi var tillbaka på hotellet så var flaskan bra avkyld och redo att sippra ner i våra partysugna och torra halsar. Och det bästa, drinkarna smakade inte fiskmarknad... så städningen funkar tydligen bra... ehm, vilket är bra!

Magnus och den ständigt kepsbeklädda David trillade förbi vårt hotellrum kort efter vår hemkomst efter middagen hos den peruanska restaurangen. De hade med sig lite dricka och skulle göra oss sällskap för att inleda deras avskedsfest. Då trillade poletten ner varför de hade kommit tillbaka tidigt från playan i Magaluf där de egentligen skulle vara fram tills sen kväll (se bild 3 längst ner). Det är varken Ronald McDonald eller Rudolf med den röda mulen vi ser på bilden, utan en sönderbränd David som (trots Magnus' många tjat om solskyddsfaktor i förgäves) var röd som en tomat på sina ställen. David som förespråkade en heldag på playan blev nu den som tjatade om att få åka tillbaka, för det gjorde tydligen så ont att linnet skavde på axelpartierna. Trots detta och den för honom obehagliga kvällsvärmen som han frenetiskt försökte blåsa bort höll pojken god min när kameran var framme och höll t.o.m. upp en flaska rosé (utan att veta att den närmast smälte in i hans tomatröda nyans). Min bedömning är att Magnus inte behöver oroa sig speciellt mycket för tredjeplatsen i vår lilla solbränna-tävling... David var så nära, men verkar snubbla innan målsnöret. Damn it... eller nåt.#